Misslyckad bild, men jag är i alla fall inte bitter just nu

Jag ville ta en fin liten morgonbild på mig och hundarna, men resultatet blev ju inte så bra. Kiba började morra och Kami försökte fly. 

Jag vaknade bitter. Mobilen började tjuta strax innan åtta och jag snoozade ungefär en timme. Vägrade gå upp. Möta dagen. Ville ligga kvar i sängen och vara just bitter. Lite ansvarskänsla har jag ju trots allt så jag gick upp, tog en cigg, fixade kaffe, pratade med mina föräldrar, gick ut med hundarna.
Skuttande, söta små hundar med blöta tassar. Eller, blöta tassar på Kiba. Kami är så liten så hela han blir dyngsur av att skutta omkring i det blöta gräset. Han hatar det, men jag älskar det desto mer. En blöt Kami är så otroligt söt.

Jag är inte alls lika bitter nu. Det är torsdag. Sofia slutar tidigt och imorgon är hon ledig. Jag har terapi imorgon och på kvällen är det dags för pride-paraden här i Örebro. Som jag faktiskt skall joina. Trots alla människor som troligtvis kommer skrämma slag på mig. Men det blir bra ändå. Bra. Fint. Ett fint initiativ av Örebro att faktiskt ordna ett eget litet Pride. Synd bara att de flesta tycks se det som ett spektakel och inte inser dess nödvändighet.

Pluggandet har gått relativt bra den här veckan. Eller stryk relativt. För att vara mig har det gått fantastiskt jävla bra. Schemat jag följer funkar finfint också, men idag tänker jag smita ifrån det litegrann. Skall ta en cigg och sedan ett bad med läsning. Det blir ett bra sätt att börja dagen på. Okej, dagen har ju egentligen redan börjat, men ni förstår säkert vad jag menar.