Jag vet inte varför, kan inte peka på vad som är skillnaden, men vissa morgnar vaknar jag lycklig. En stark glädje, som nu, som får mig att gå upp hiskeligt tidigt, redo för en ny dag. Det är någonting med mörkret på morgonen som är speciellt. Jag har alltid föredragit hösten. När andra har haft det jobbigt med mörkret och längtat efter vår har jag omfamnat det. Mörker och kyla med tända ljus och mysbelysning och tystnad. Om jag inte skall somna redan klockan tio ikväll kommer jag behöva sova middag, och det kommer bli svårt om dagen fortsätter kännas så bra, men det är okej. Mer än okej. Det är fredag. Jag har ett nytt munstycke till dammsugaren (så ja, jag kommer dammsuga idag igen fastän jag gjorde det senast igår), jag har, äntligen, gott kaffe och en massa osedda avsnitt av True Blood. Ikväll väntar mys och god mat och massa Pepsi och mina hundar är så fantastiskt vackra. Och sårbarheter har jag inga, inte vad jag kan komma på i alla fall. Denna dag har all potential att bli bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar