Whatever will be will be

Jag är fortfarande sjuk och det känns som att det aldrig kommer försvinna. Det ät helt enkelt synd om mig även om både Sofia och Bennie vägrar inse det. Det ligger snorpapper i hela lägenheten och jag ligger i soffan och sjunger Que sera sera om och om igen och tror att jag är döende. Har ett hemprov i samhällskunskap som skall vara klart på söndag, men mejlade min lärare igår och får tackolov skjuta upp det tills kletet som infekterat min hjärna är borta. Förresten har hag skavsår under näsan av allt snytande.