Min blogg är lika själlös som en kopp kaffe. Det finns säkert saker att berätta, men jag finner ingen lust till det. Allt bara fortsätter som det alltid gör. Livet går framåt, jag gör framsteg och inbillar mig att ingenting kan slå ned mig till marken och så händer någonting som får mig att vilja ge upp. Efter ännu lite kämpande är jag snart på rätt väg igen och så fortsätter det om och om igen i all oändlighet.
Gamla intressen byts ut till nya och att blogga känns inte som en prioritering i mitt liv just nu. Även om det kliar i fingrarna och jag känner att fan, det här vill jag skriva om, så händer ingenting. Passiviteten tar över.
Och seriöst, hur jävla intressant är det egentligen att läsa om min exponering? Om jag själv inte känner minsta gnutta glädje av att skriva om det - hur skall det då kunna vara underhållande för någon annan?
Jag vet inte. Kanske borde jag bara ge upp det här med att blogga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar