Jag antar att gårdagen tröttade ut mig. Dagen passerade bra, men efter middagen råkade jag somna när jag låg och läste. Vaknade strax innan nio och fann Sofia sovandes i soffan. Det blir intressant att se hur lätt vi kommer somna nu.
Gårdagen satte sina spår. Hela dagen var jag fast i overklighetskänslor, nånting jag inte upplevt på väldigt väldigt länge. Det är hemskt när sånt händer men samtidigt är det bra. Jag behöver bli påmind om världen utanför min trygghet. Påmind om vad jag fortfarande har att jobba med.
Imorgon ska jag till Föraäkringskassan med mamma. Min bror ställer upp som chaufför så jag slipper oroa mig för hur jag ska ta mig dit och hem. Nervös är jag, men kan inte riktigt peka på vad. Jag gillar FK. De har alltid varit förstående och nästan aldrig strulat för mig och min kontaktperson är fantastisk.
Förhoppningsvis kommer jag inte vara alltför slut när mötet är över. Har bok att skriva och böcker att läsa. Har även en lägenhet i enormt behov av städning. Att komma in här nu är som att slungas tre, fyra år tillbaka i tiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar