2012-07-24

Även saker som brukar vara små för mig är i nuläget enorma

I all min osminkade och sorgsna prakt

Vissa dagar känns det som att jag är på väg att gå sönder och idag är en sådan dag. Saker som vanligtvis är småsaker även för mig, är idag enormt stora. Ångesten trycker i bröstet ned i magen och inte ens under långpromenaden med Sofia och hundarna lyckades jag minska den. Det känns som att det är så mycket nu, men egentligen är det nog inte mycket alls. Det största problemet är ekonomin, och även om pappa säger att allting kommer lösa sig kan jag inte släppa oron. Om jag mått bättre, mer stabilt, innan ekonomin började strula sig skulle det nog inte kännas fullt lika jobbigt just nu, men jag mådde kasst innan och allting växer på hög och blir omöjligt för mig att hantera. 


På lördag drar jag på semester. En vecka i Sälen med pappa, Bennie, farmor, farfar, Bennies mamma och syster. Det som jag såg som en skön och avkopplande semester känns nu som ett stort stressmoment. Varför? Flera orsaker. Alla materiella och det skrämmer mig och får mig att skämmas, men jag kan inte förneka att de finns där. Jag kommer inte ha råd med öl, jag kan inte köpa en grej till mitt tecknande (jag hade tänkt att ägna mycket tid åt att finslipa mitt tecknande, testa nya saker och utvecklas) och jag har inte heller råd med några snören så jag kan fortsätta göra armband. Nu sitter jag och dömer mig själv. Invaliderar. Säger till mig själv att jag är fånig. Vad det leder till? Ännu mer smärta såklart. 

Dessutom är mitt hår lila. Jag har använt alldeles för mycket silvershampoo för att få bort det gula i hårbotten och nu ser hela min skalle ut som ett enda stort kaos. Lila, gult och grått. Jag känner mig ful. Fet. Hyn är fet som fan och det spelar ingen roll hur mycket jag pudrar, tvättar, smetar med foundation. Jag ser ut som att jag svettas floder i ansiktet. Det är lika blankt som om jag skulle ha knäckt ett rått ägg på det.

Jag måste distrahera mig nu. Se på Sons med Sofia och äta glass och epilera benen. Kanske kan det få mig att släppa ångesten och oron för ett tag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar